Holmen VI

Navn.....: Holmen VI
Bund.....: 28
Top......: 23
Stævn....: 90
Type.....: Sikker pos.
Bredde...: 56:21,14N
Længde...: 12:26,08E
GPS Pos..: D.56:21,148 12:26,255

Beskrivelse:
Kilde:$.Dana GPS D.56.21.148 12.26.255 Stævn i 90 grader
Intakt skib der står ret på bunden, dog med tærehuller i dækket. Der har været en brobygning ovenpå dækshuset, men den og skorstenen er bortsprængt. PAS PÅ: Der er mange liner, trawl og andet på vraget. Og mange fisk, især store torsk. Svensk dampbugserbåd på 90 brt bygget i 1914. Skibet var d. 21.3.1967 på rejse fra Göteborg til Stockholm i ballast med 500-600 kg værktøj surret på dækket. Blev vandfyldt og forliste i høj søgang.

Kilde:$.Hans Carlsson, Katrineholm
Skibet er bygget i Holland af stål 1914 og med dampmaskine på 250 hk. Skibet indkøbes til Sverige 1917 og var næsten hele tiden ejet af Holmens Bruks og Fabriks AB, Norrköping. Den blev mest anvendt til at bugsere tømmer langs den svenske østkyst til Holmens Bruks papirværker i Norrköping og Hallstavik. Om vinteren lå Holmen VI, normalt oplagt i inderhavnen i Norrköping. Vinteren 1955/56 blev der foretaget en større ombygning på skibet på Norrköpings Varv og Verkstad, bl.a. blev kulfyringen af kedlen erstattet af oliefyring, og der blev bygget en moderne brobygning ovenpå dækshuset. Efteråret 1966 solgte Holmens Bruk damp-bugseren, men skibet fik lov at beholde sit gamle navn. Forliste i 1967.

Kilde:$.Gunnar Ståhl, Kristianstad, Sverige
5902 bogserång ATLAS SGJV.
Byggd 1914 i Haag, järn, av G van Straaten & van der Brink, Haag, för J. Westdorph, Rotterdam. ("Lubrikatorn" (Utges av Medelpads Sjöhistoriska förening i Sundsvall) 87-4-24: Foto som ATLAS och HOLMEN VI.) 1917, febr 23: Bill of Sale, ATLAS av Rotterdam såld för 65.000 gulden till Emil Löfgren, liggande i Rotterdam. 1917, maj 21: anmälan till fartygsreg: Inköpts från Holland och införtullats som tillhörande Emil Löfgren, Skm, men köptes av R AB Ljungan genom Löfgrens förmedling. Såld av J Westdorph, Holland för 65.000 gulden. 1917, maj 16: Mätbrev: 80,29 br 4,81 n. Dim SL-17: 24,21 x 4,78 x 2,33. 1917, juni 1: Cert. R AB Ljungan, Skm. 250 ih. SL-17 (John Öberg) SL-19: (Birger Carlsson). 1920, okt 31: såld till Stockholms Superfosfat Fabr AB, Skm, för 100.000 kr. 1923, sep 4: Cert. HOLMEN VI, Holmens Bruks & Fabriks Ab, Norrköping. Salubrev 4 aug 1923, 46.500 kr. 1924, apr 11: ommätt till 79,84 16,41. Skeppslistan -64, dim: 23,08 x 4,83 x 2,38. 1966, juni 15: Såld till chaufför Tor LENNART Holst, Skm, för 20.000 kr 1967, jan 19: Köpebrev, till skeppare Agnar Harald Johansson, Gbg, 24.000 kr. 1967, mars 21 förlist utanför Kullens fyr på resa Göteborg - Stockholm. Kantrade och sjönk ca 1/2 Ost om Kullens NV boj. Under befäl av Lars Ossian Fransén med 4 mans besättning. Avseglade den 20 maj kl 18.30. Råkade ut för dåligt väder och fick slagsida.

Tidningsnotis den 17.5.1967 (möjligen ur Sydsvenskan) Sjöförklaring har avgetts i Stockholm med anledning av HOLMEN VI:s kantring vid Kullen. Fartyget var en f d timmerdragare och trotjänare hos Holmens Bruk och utarrangerades förra året. Sedan dess hade den hunnit byta ägare två gånger och det konstaterades att den senare ägaren, skepparen Harald Johansson, Göteborg, försummat anmäla köpet till fartygsregisret. Han hade hyrt ut fartyget till Duff Shipping Co AB, Stockholm, som under en månad skulle använda det som ångcentral i Ålands hav vid ett vrak, vars bunkerolja man ämnade försöka bärga. För resan Göteborg - Stockholm, som blev den sista, hade man som bemanning två sjökaptener, en maskintekniker och en maskinist. Fast man vid sjöförklaringen fann det egendomligt att fartgyet i Göteborg utklarerats om lustfartyg, var det således inga amatörer ombord, men ändå gick det inte bra. Orsaken var att man försummat kontrollera att barlasten (ballasten) var tillräcklig för resan. Redan i samband med bunkringen i Göteborg iakttogs att fartyget var mycket rankt ("slingervorn"), men det bekymrade tydligen inte vederbörande. Allt gick emellertid bra tills man närmade sig Kullen på morgonen den 21 mars. Under en gir för att komma närmare Kullen tog fartyget en kraftig sjö över akterdäck och vattnet hann inte rinna ut genom stormportarna utan HOLMEN VI fick babord slagsida. Befälhavaren sjökapten Lars Fransén, Stockholm, försökte då gira styrbord för att motverka slagsidan. Fartyget tog emellerid nu ytterligare sjöar över akterdäck och slagsidan ökade. Kurs sattes mot nordsidan av Kullen för att om möjligt komma i lä av land. Omkring kl 0920 insåg befälhavaren att kantringsrisken var överhängande, varför han beordrade de två, som var i maskinrummet att lämna det. Maskinisten lyckades ta sig upp genom skylightet i samma ögonblick som fartgyet lade sig med 90 graders slagsida. Samtliga ombord hamnade i vattnet intill fartyget, men lyckades snabbt klamra sig fast i den uppblåsbara flotten. Under det de var sysselsatta med att ta sig upp på denna, sjönk HOLMEN VI strax intill dem. Inget sug var märkbart och ingen pannexplosion (keddel-sprængning) ägde rum. När de skeppsbrutna lyckats komma upp på flotten visade det sig att den var felvänd. De måste därför åter lämna den och vända den på rätt köl. De drev sedan hela dagen i flotten innan de vid 1730 tiden kom i land vid Burensvik och togs om hand.

Kilde:$.Hans Jessen Hansen
Et NATURDYK på et vrag: EN DYKKERBERETNING
Efter opankring og klargøring går vi ned ad ankertovet. Der er lidt strøm i overfladen, men under springlaget er der stille og god sigt. Ankertovet går hen over vraget og lyset står smukt og indhyller alt i en lys grøn farve. Konturene af vraget dukker op, og mange liner og net indhyller den nedenfor liggende metalkonstruktion. Dækket er rustet væk, og nede i lastrum, kabys, maskinrum og kedlen står en del ret store torsk, der følger os nøje. De skifter lidt position, men skræmmes ellers ikke af vores lyskegler og rummesteren rundt. Mange steder i mindre sprækker sidder slangestjerner og vifter med armene. Sønelliker står flotte med armene ude i mange farver, hvide, sorte, rosa, brune og okker. En stor taskekrabbe har viklet sig ind i noget net, den kan vist ikke komme fri ved egen hjælp? Overalt på kanter og større tovværk er der tæt bevoksning af hydroider (f.eks. Abietinaria abietina og Tubularia larynx) og koraldyr (dødningehånd og sønelliker). Langs rælingen er et skab, hvor lågen mangler. Hvad mon det rummer? Min lyskegle stirrer på klods hold ind i øjnene af en stor torsk, der kun kan ses med forkroppen. I skabet ved siden af stikker halen ind. Mon jeg forskrækkede den så den kommer ud i hovedet på mig? Nej den tygger roligt videre på talløse mundfulde af vand, der roligt presses ud af gællerne. Jeg ser misundeligt på dens mulighed for at trække ilt ud af vandet, det ville være rart at slippe for hele den oppakning på ryggen. Jeg tænker på, om vi måske en gang med noget indviklet teknisk grej får mulighed for det samme, og priser mig lykkelig for at det trods alt er muligt at observere naturen her i "det rette element". 

En rundtur langs ydersiden af skibssiden fremtryller et nyt væld af fastsiddende dyr. Fantastisk her på sandet bund langt fra land at finde en fauna, der tilhører stenrev og klippekyster. En del store svampe sidder på skibssiden. Kolonier på op til 25 cm i diameter, halvkugleformet og med et stort gabende hul (osculum), som koloniens beboere sender vand ud af. De ligner figensvamp men er mere flosset i overfladen og er sandsynligvis en nær slægtning med navnet Suberites Luetkeni. Mange steder på skibssiden lyser det op i røde farver. Nogle steder er det rustpletter, hvor skibet desintegreres i kraftigt farvet pulver, andre er det i sarte farver fra den store søanemone, eller sørose, som den vist hedder. Også spiselig søpindsvin i et ret stort eksemplar og en søsol fremviser nye rødlige nuancer. Lettere mobile fastsiddende rovdyr. Lige under rælingen sidder en megt lys nøgen snegl, fyldt med vedhæng på oversiden der vajer i strømmen. Mon de alle bliver brugt som "ydre gælle". Det er måske dem, der æder af svampene, der visse steder ses rester af i form af hvidlige flager. Hele fødekæden er på plads i en evig transformation af organisk stof fra grøn til grå med alskens farver i de mellem-liggende trin. På sydsiden ligger en metalkasse, der nok har stået på dækket under forliset. Mon den har indeholdt de 600 kg værktøj, som var skibets last? Den er nu nok for lille til det, og værktøjet er måske "sandgået". På vejen tilbage havde vi fornøjelsen af at møde marsvin. De er ikke så nysgerrige som visse af de andre tandhvaler, og fortsætter med at bryde overfladen med regelmæssige mellemrum. Er de på tur eller fiskeri? Vi stopper motoren for at vise hensyn på det støjmæssige område, hvilket giver os lejlighed til for en stund at nyde deres tilstedeværelse og endnu en gang i stilhed at indsuge stemningen fra det glitrende hav, de svage dønninger med Kullen, opblødt chokolade og flad cola. Dykning? - en totaloplevelse!
(c)Rettet den 18/05-1997. ANDERS CLAUSEN 
-------++-------